På APT skulle jag visa mina kolleger vad jag lärt mig på kursen,men när jag står där och ska ta upp min ipad så ser jag att den är nästan urladdad fast jag laddat den under natten så att det var 100% på morgonen. Även imovie funngerade inte helt, så det blev till att improvisera. Men vad kunde detta bero på, jo det visade sig att när jag uppdaterade "paddan" på senaste systemet så slogs flera funktioner ut, så nu har jag lärt mig nya saker igen.

Tänkte använda garageband när jag skulle intervjuva några barn, men jag kom ju inte på hur jag skulle göra för att få längre än 8 takter. Så idag var jag på mediamarket och då hade några från "apple" demonstration och information om deras produkter och program så vilken tur nu fick jag hjälp där.

Kursen slut!!!! Det är med blandade känslor, nu behöver jag inte känna att jag har en deadline med ett arbete och fundera på hur ska jag klara detta. Väldigt glad och nöjd att jag klarade att genomföra kursen som har gett mig otroligt mycket kunskap med it och att våga pröva något som jag aldrig gjort förut. Kursen gav mersmak för att utvecklas inom it för ju mer jag lär mig dest mer känner jag att jag inte kan. Så nu är det bara att använda allt jag lärt mig och inspirera kollegor att detta är roligt och ipaden ett bra verktyg att arbeta med för pedagogisk dokumentation.
Tackar Camilla, Kristoffer och Magnus för allt jag lärt mig och även mina trevliga kurskamrater.
Tackar även min chef att jag fick den här möjligheten att gå denna kurs
Nu börjar nästa it-liv med att använda allt mitt lärande i vardagen och att utvecklas ännu mer.

Processdokument-min itresa

Ja, nu har det snart gått ett år sedan jag satt i Almåsskolan och fick min ipad och tänkte hur ska jag fixa det här. Det för mig helt nya digitala lärverktyg som jag aldrig hade hållt i innan, hur skulle jag klara allt det här. Det var väldigt snurrigt i mitt huvud efter första träffen. Under resans gång har det hänt en hel del och jag är nu vän med min ipad som jag dagligen använder.
Den pedagogiska dokumentation som förut var väldigt minimal hos oss har nu blivit en del av min vardag. Det har blivit ett arbetsätt där det är upplevelser och upptäckter av det som sker här och nu som senare ska bilda underlagför reflektion och för vad  var och en har att berätta i sin dokumentation ( Christina Whener-Godee': Att fånga lärandet 2010, sid.35)
Här har ju ipaden blivit ett verktyg som används mycket genom att ta kort, filma här och nu och sedan kunna gå tillbaka för att använda i vår reflektion både barn och pedagoger och även påvisa ett lärande.
När vi nu utgår från ett utforskande arbetssätt är det viktigt att vi pedagoger tänker på hur vi förhåller oss så att barnen i olika situationer ges möjlighet att välja själv, att formulera sina frågor och hypoteser och att bli lyssnade till, utan att i onödan få ett svar eller bli lotsad till en lösning. Att pedagogen kan behärska lyssnandet och frågandets konst (Hillevi Lenz taguchi: Varför pedagogisk dokumentation 1997, sid.61) För att jag ska följa barnen i detta utforskande arbetsätt vad behöver jag som pedagog? Intresse och nyfikenhet men för att kunna utmana barnen att gå vidare och ställa frågor som också gör dem nyfikna behöver jag även fördjupade ämneskunskaper och teorier så att jag kan utveckla och förändra för att kunna ge stöd och utmaningar (Christina Whener-Godee': Att fånga lärandet 2010, sid.48).
Vad vill jag med detta arbetssätt och de digitala verktygen? Att synligöra barnens lärande, för dem själva, pedagoger och föräldrar.
Blir det ett synligörande? Vid användandet av kort och film kan vi för oss alla synligöra vad vi gjort, hur vi gjort det och sedan berätta om det. Vi ser ju hur och vad vi gjort men när barnen berättar om det, berättar de det de har lärt sig, kan, vill berätta eller det som de tror att kompisar ( om vi sitter flera) eller pedagogen vill höra. Kan vi veta vad som är det ena eller det andra. Allt blir ju en tolkning beronde hur vi tänker och vad vi lyssnar in eller vad vi vill lyssna in. Här tror jag att det även handlar om en vana att våga och få lov att utrycka sig, ta plats och bli lyssnad till och där vi pedagoger måste stå tillbaka och låta barnen få prata utan att vi hela tiden ska ställa massa frågor och lär oss att lyssna.
Vi är ivriga att ta kort och film på barnen för att synligöra det vi vill  men då kommer frågan vill alla barn vara med, vill de att andra ska se dem? Det är viktigt att vi vuxna tänker på vad kort, film ska var till, för vem och hur vi tex. tar kort. Behöver vi ta på hela barnen? Kan vi ta kort på det de gör och bara få med händerna? Vid dokumnetation med de digitala verktygen måste vi visa hänsyn och respekt mot barnen så att de känner att det är okej.
Vad ger synligörandet av vårat arbete barn, pedagoger och föräldrar?
Förhoppningsvis att vi ser vad och hur barnen lär sig men även att barnen kan och är kompetenta individer redan när de kommer till förskolan och hela tiden utvecklas i sina tankar, utveckling och lärande.
Detta händelserika år har lärt mig mycket om den pedagogiska dokumentation. Blivit mer medveten om hur jag förhåller mig till barnens intressen och kunskap, mer nyfiken att lära mig med dem och hur de tänker. Har fått slå några kullerbyttor i mitt eget tänkande om hur barnen tänker men detta har gjort att jag blir mer nyfiken och vill lära mig men inser också att ju mer jag lär mig desto mer finns det att lära. Ämneskunskap för att kunna följa och utmana barnen ser jag idag som något mycket viktigt för oss pedagoger. Det som har blivit den stora utmaningen i mitt lärande har varit att lära mig hur en ipad fungerar, vad jag kan göra med den, hur jag kan använda mig utav den i mitt dagliga arbete med att utmana och lära barnen, i teman och dokumentation och reflektion.
Det som för ett år seda såg ut som en omöjlighet har med mycket svett, tid, testande och frustration nu blivit en vardag där ipaden är min vän.

Mediers påverkan i lärmiljöer

Vilken påverkan har medier i vår lärmiljö är ju en fråga som just nu är mycket aktuell i och med att vi har introducerat ipaden i våra förskolor. Det har ju hänt en hel del de senaste åren i den digitala världen där vi har fått mer möjligheter med olika medel såsom digitalkamera, dator, ipad, projektorer, mobiltelefoner och i viss mån smartboards. Hur hanterar vi detta på förskolan för det har ju visat sig i undersökningen av barns och ungas mediavanor (Ungar & Medier 2010) att redan 43% av 2-åringar någon gång använder data och att två av tre barn 2-5 år brukar använda datorn. Eftersom det är några år sedan denna undersökning gjordes är det säkert fler procent av barnen som har en vana  av den digitala världen idag, vilket gör att de redan har en kompetens när de kommer till förskolan.
Vad består deras digitala kompetens av? Enligt undersökningen av barns och ungas mediavanor ( Ungar & Media 2010) så är det att spela spel, rita och måla, lyssna på musik och vara på sajter.
Vad kan då förskolan och ska förskolan bidra med? I läroplanen (Lpfö 98 Reviderad 2010) står att förskolan ska sträva efter att varje barn ska

• utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar
• utveckla intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa

Här har vi pedagoger ett arbete att undersöka och säkerställa vilka förmågor barnen har och vad kan vi göra för att erbjuda nya utmaningar i den digitala världe. Här är ju ipaden ett mycket bra och lätt verktyg att använda. Att ta kort och filma med den är enkelt och det finns även appar där vi kan använda oss av kort och film och text så att barnen kan göra egna filmer. I temaarbeten kan vi direkt reflektera vad, hur och varför vi gjort som vi gjort i arbetet och det blir direkt synliggjort för barnen.
Genom att använda appar som gör att vi fördjupar eller kompletterar temat visar vi barnen ett lärande med ipaden som motvikt till att använda den som en spelmaskin som många barn är vana vid. När en grupp barn spelar på dator säger vi ofta att det är bra för att det är ett socialt samspel men enligt Margarta Jerns, Stavangers Universitet  så kan det förekomma exklusion. För att få ett lärandeutbyte är det viktigt att vara närvarande och aktiv som pedagog och använda språket. (Tidningen Förskolan nr 7. 2012, sid.29) För att ta reda på det vi vill lära oss är internet ett bra forum där det med ipaden går fort och lätt att hitta information och bilder, men här har vi vuxna ett ansvar och lära hur man hanterar dessa kanaler. All den här digitala kompetensen ska ju vara ett koplement i vår verksamhet men vi kan ju se att barn påverkas av den då de i leken och skapande återkommer till de olika medierna.
Eftersom våra barn har mycket erfarenhet av digitala verktyg så utmanas vi pedagoger att lära oss och uppdatera oss hela tiden vilket de yngre pedagogerna redan kan och lever med medan vi (oftast äldre)
som inte har så stor kompetens hela tiden får utmana oss själva att precis som barnen pröva och utforska.

Litteratur:
Mediarådet (2010) Småungar & Medier 2010
http:// statens mediaråd.se/upload/Rapporter_pdf/smaungar_&_medier2010.pdf

Skolverket (2010) Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Tidningen Förskolan nr.7 2012

Filmen om mönsternallen

Nu är äntligen mitt filmprojekt färdigt. Att hitta ett ämne för filmen kändes enkelt då jag tänkte att det var ett sätt att ytterligare dokumentera vårat  tema om "mönster" och ge barnen en rolig avslutning på det och även kunna visa för föräldrar och kolleger vad vi gjort.
Jag hade ganska tidigt klart för mig hur jag tänkta lägga upp det och frågade mina kolleger om de kunde ställa upp och det gjorde de.
Synopet till filmen gick fort att göra. Jag hade tänkt och planerat ganska mycket hur jag vill ha filmen innan jag gjorde manuset. Replikerna för mina kolleger skrev jag ihop men de fick ju inte så lång tid på sig att lära sig dem. Vi hade inte så mycket tid på oss när vi skulle film så det blev ju inte riktigt efter manuset och replikerna blev lite egna. Några omtagningar blev det men sedan fick jag använda det materialet jag hade. Så mitt ursrungliga manus är inte riktigt lika med det som blev slutprodukten, men som Thomas Granath skriver så är filmmanus en kreativ process i och genom att skriva om så utvecklas och fördjupar filmens ide' och kunskap.
Att manus ska vara väl genomarbetade och strukturerade med väl underbyggd fakta skriver Thomas Granath och här är det väl något som jag känner att det är mycket att tänka på och lära sig kring. Att göra film som ska vara lärande, rolig etc. för andra kräver mycket bakgrundsarbete och nogrannhet och att man vet vad det är man gör. Intresse i det man gör måste vara en självklarhet för man blir så upptagen i det man gör.
Det har varit mycket lärorikt att göra film. eftersom jag aldrig gjort detta innan så var det en helt ny upplevelse och hela tiden lär jag mig nya saker. Detta är ju ett bra sätt att dokumentera och visa för barnen och oss själva och andra det vi lär och gör. Det blir mycket lättare att tala för våran verksamhet när vi kan påvisa den på detta sätt.
Nör filmen skulle läggas in på itunes blev det ett ytterligare lärande för mig för det gick inte. Det fanns inte tillräckligt med utrymme och vad gör jag då? Det är tur att vi kan fråga våra lärare så att de kan hjälpa oss genom facebook, så med hjälp av det lyckades jag fixa även det och det kändes skönt.

Bildmanus

 

 

 

 

 

 

,

Manus till filmen "mönstertjuven"

1. Mönsterbild
    Bild på olika mönster som symboliserar vårat tema.

    Berättarröst:
     Det här är sagan om mönsternallen som tycker om mönster och han vill lära sig vad de olika
     mönstrena heter och vad det är för likheter och skillnader på dem. Han ger sig ut på jakt för att
     leta efter mönster. Men var kan han hitta dem någonstans?

2. Ytterdörr
    Ljud av fotsteg och dörr som öppnas.

    Berättarröst:
    Han hittar en förskola och tänker att här kan jag smyga in och se om jag hittar någonting.
      

3. Dörren öppnas
    Dörren öppnas och nalle smyger in och ser sig omkring. Han hittar några stövlar med mönster och
    förtsätter in på avdelningen.

    Berättarröst:
    Det först han ser är stövlar med olika mönster.
  

4. I inre hallen
    Nallen går inn i inre halen och ser sig omkring, hittar ett mönster och fortsätter inåt på
    avdelningen

    Berättarröst:
    Och han smyger vidare och hittar ännu mera mönster.

5. Beiga rummet
    Nallen går in i beiga rummet och ser sig omkring, hittar några mönster och går sedan ut ur rummet.

    Berättarröst:
    Och han smyger in i nästa rum för att se om han hittar något mera mönster.

6 .Inre hall
    Nallen smyger in i inre hallen igen.

7. Gröna rummet
    Nallen öppnar dörren till gröna rummet, smyger in och får syn på en duk med mönster, han blir
    glad och tar med sig duken.

    Berättarröst:
    Han smyger in i ett annat rum för att se om han hittar ett mönster. Och titta vilket mönster!

8. Inre hall
    Nallen smyger in i hallen igen för att hitta ett annat rum.

9. Dörren till lila rummet
    Nallen öppnar dörren till lila rummet.

    Berättarröst:
    Han letar efter flera rum och titta, han hittar ett rum till och vem finns där?

10 .I lila rummet
      I lila rummet sitter mönsterprinsessan med sina mönster. Hon blir väldigt rädd när nallen kommer
      in. De presenterar sig och då dlir hon lugn. De tittar på alla mönster och nallen är väldigt förtjust i
      alla mönstrena men kan inget så prinsessan berättar vad de heter, likheter och skillnader mellan
      dem. Nallen tackar prinsessan för hjälpen för att hon lärt honom så mycket om mönster. De
      kramar varandra och säger hej då.

11. Bild på tårtor

      Berättarröst:
      Och nästa gång de ses är det kalas med mönstertårta och snipp, snapp, snut så var sagan slut.

Synosis

Filmprojekt - Synopsis


Titel:  Mönstertjuven

Syfte:  Att knyta ihop temat "mönster" som vi arbetat med under våren.
            Att ge barnen en rolig avslutning på temat och påvisa vad de lärt sig.

Form:  En sagofilm med inslag av lärande.

Målgrupp:  Barnen, föräldrar och kolleger.

Längd: 10 min.    

Filmen handlar om en nalle som tycker om mönster, men han vet inte vad mönstrena heter eller vad det finns för likheter och skillnader i mönstrena. Så han ger sig ur på jakt efter mönster. Han går in på en förskola och där hittar han mönster. Han går från rum till rum och letar. När han kommer till ett rum sitter "Mönsterprinsessan" där och hon lär nallen om mönster. de blir goda vänner och nästa gång de ses har de kalas med mönstertårta

processdokumentation film

Ja, sitter nu här semestern är slut och jag jobbar med att få ihop min film. Det var ett tag sedan jag gjorde något med den  så det var en seg start men nu hoppas jag att jag lyckats få ihop allt som ska vara med. Det ska bli roligt att spela upp den för barnen sedan och se vad de säger när de får se sina fröknar på filmen med temat vi arbetat med under våren.
Att göra en film har varit ett lärande för mig eftersom jag aldrig har gjort film förut. Det har varit roligt och lärorik. Lärandet i sig har ju varit hur man gör film med en ipad men  det som blivit viktigt i lärandet är hur viktigt förberedelserna är när man gör film, som Thomas granath skriver, skaffa dig så mycket kunskap du kan om det ämne du tänker skriva och filma om.
Att komma på vad min film skulle handla om var enkelt eftersom vi hade arbetat mycket med temat mönster så var det roligt att knyta ihop detta med en film. Jag fick genast tanke om hur jag skulle göra men fick tänka om några gånger. Tyvärr fick inte mina kolleger så lång tid att förbereda sig på så lite justeringar fick göra under arbetets gång och de gjorde ett strålande jobb och det tackar jag för..

Att arbeta med portfolio

Första gången jag kom i kontakt med portfolio var i slutet av 90-talet, då vi på våran enhet skulle börja med detta bestämde ledningen. Vi fick föreläsningar av ett team som arbetade med portfolio. Men personalen var inte helt motiverad till att arbeta med portfolio utan såg mest svårigheterna. Vi försökte i liten skala men det blev inte så mycket med det. Något år senare bytte jag arbetsplats och där fanns ingen tanke på att arbeta med portfolio så där gick det inte att motivera pedagogerna.
Så när jag nu läser boken kommer tankarna tillbaka om hur jag tänkte då och mest såg svårigheterna. Idag känner jag att boken ger mig positiv känsla för portfolio även om vi inte arbetar med det  har vi mycket diskussioner om hur vi ska ta vara på barnens tankar, alster och lärande.
Vi har idag en dokumentationspärm där vi sätter in kort på barnen och deras kompisar, självporträtt, skriver ner deras tankar och teman som vi arbetat med men det är mer vi vuxna som gör urvalet.
En Portfolio är något som aktivt skapas av lärare och elev tillsammans. Det är en skapande process. Eleven har en tydlig och konstruktiv relation till det som sparas. det ska vara en dokumentation som bidrar till utveckling. ( sid.22 ) För att vi ska kunna få en portfolio behöver vi bli bättre på att involvera barnen så att de blir delaktiga i urvalet. Vi behöver även tillsammans med barnen reflektera över deras arbeten och vad de lärt sig för att de ska kunna göra ett urval och se sin egen utveckling.
Att utveckla en portfolio tar tid men vi behöver se det här över ett längre tidsperspektiv, det optimala hade ju varit att vi lägger grunden för detta i förskolan så att barnen redan här lär sig och vågar reflektera omkring sitt lärande och känner sig starka i att kunna se sitt lärande och välja ut det de vill spara.
Eftersom vi idag precis som Howward Garner ser barnet som det kompetenta, aktivt lärande och skapande. Han menar att barnets resurser ska sättas i fokus, att det är en pedagogs uppgift att lyfta fram och synligöra varje barns starka sidor och bekräfta i ord och handling. Det är betydelsefullt att utgå från  att varje barn duger som det är och att det pedagogiska arbetet ska påbörjas där barnet befinner sig i sin utveckling. ( sid. 121 ) Barnens portfolio kommer ju att se olika ut eftersom de har olika sätt att lära sig på, olika intressen och starka sidor. Vi pedagoger har mer en handledande roll för att hjälpa barnen att se vad de är bra på, reflektera över vad de lär sig och vad de ska välja ut, barnen äger sin egen portfolio men vi får vara med och stötta så att de lär sig att ta ansvar och bli medvetna om sitt eget lärande. Eftersom portfolion utgår från den egna individen kan alla oavsett förmåga uppleva framsteg.  Portfolion är positiv vilket gör att barnen känner sig sedda ,när det reflekteras då blir barnen hörda på och även bekräftade men det behövs hela tiden uppföljning så att det blir ett begripligt sammanhang och  att de då kan få en känsla av vad det betyder att lära sig.  Om vi pedagoger har en positivt förhållningssätt till barns lärande blir de trygga och får lusta att lära.
När vi idag har en egen läroplan kan vi koppla dessa mål och arbeta utifrån i portfolion. Några områden och mål kan väljas ut som löper under hela förskoletiden.
I utvecklingssamtalen skulle en portfolio vara ett bra verktyg för att kunna påvisa barnens intressen, starka sidor och hur de tänker och lär. Det kan användas som ett samtalsunderlag och att föräldrarna på ett konkret sätt kan följa barnens utveckling.
Ipaden är också ett bra verktyg att använda i samtalen och för portfolio. Där kan vi spara och visa foto, filmer och olika appar som man kan använda och spara det barnen gjort. Tar man kort eller filmar under en lärandeprocess kan barnen få en återkoppling och reflektera om sitt lärande och bestämma vad de vill spara i portfolon. Det finns appar där man kan rita och berätta samtidigt och de här kan man använda i teman och interjuva barnen för att se vad de lärt sig, sparas detta under en tid kan barnen gå tillbaka och titta och lyssna och kan då reflektera över vad och hur de lärt sig. det som barnen vill spara kan skrivas ut och sättas i deras pärm.
 När jag idag hade några barn som tittade i sina pärm och såg att de hade lärt sig saker sedan de var små t.e.x deras stjälvporträtt och namnteckning och var väldigt stolta över vad de gjort och lärt sig så tänkte jag på vad Ellmin skriver i slutet på boken och är benägen att hålla med dem  Att portfolion har kraft att bana väg för lusten stt lära.

Nu kan jag luta mig tillbaka för nu är alla samtal gjorda. Har denna termin använt mig mycket av "paddan" för att visa vad och hur barnen har lärt sig, det har berikat samtalet när färälrarna via kort, film och alster som barnen gjort kan visas på ett så enkelt sätt.
För att göra utvärdering har jag även använt appen "ShowMe" där barnen har ritat och berättat vad och hur de lärt sig i vårat tema. Det är svårt för barnen att både rita och berätta samtidigt så oftast har de ritat först och sedan berättat vilket också är lite svårt att sätta ord på, men jag tycker barnen har varit bra på detta och med mer träning så tror jag att detta är ett bra verktyg för oss att använda för att se om vårat arbete ger något för barnens lärande.

Ja nu försöker jag få till min film, det är mycket att tänka på. Det blir ju inte alltid som jag tänkt mig.
Mina ärade kolleger har ställt upp och agerat i min film men tyvär missade vi en scen så det får bli en ny tagning. Har hållt på med ett klipp som jag försökt och dela men det går tyvär inte, vet ej vad jag ska göra. Laddade ner musik från multimediabyrån till itunes och fick lite prolem när jag skulle ladda in det på ipaden men det är tur att man har barn som kan det, jag hade gjort rätt men vågade inte gå hela vägen, det här är våra barn bättre på att våga än en jag som är lite feg i dessa sammanhang. Nu är det bara att försöka att få ihop filmen och hoppas att den blir bra, ska testa den på våran barngrupp så får vi se om den blir godkänd.

På maj månads APT fick jag visa hur vi arbetat med vårat tema när vi använt ipaden.Delade även med mig tips om olika appar som vi använt med barnen. När jag tittade på bilderna jag skulle visa kom jag på att man kan göra ett bildspel utav dessa. Kände mig lite stolt att jag lärde mig detta själv och att jag kunde visa något som de andra inte kunde.

Nytt lärande

Nu har vi fått en presentaion om unikum som ska bli nästa utmaning inom it-livet. Det ska bli spännande att se hur vi ska få detta att fungera. Det som blir svårast blir nog att få med alla kollegerna.

Min it-resa i pedagogisk dokumentation

Det här har varit en spännande resa där jag lärt mig mycket om pedagogsk dokumentation, it-verktyg, mitt förhållningssätt och hur barnen lär sig även om det hela tiden finns mer att lära. Ju mer jag lär mig desto mer nyfiken blir jag  på att lära mig mera.
I" Hillevi Lenz Taguchis bok: Varför pedagogisk dokumentation, sid.32" står det att pedagogisk dokumentation kan för pedagogen handla om att ta makten över sin egen praktik och även ge barnen möjlighet att ta makten över sitt eget lärande och här kan jag känna igen mig. För när vi nu har använt våra dokumentationer pedagogiskt och reflekterar över det vi gjort både med barnen och pedagogerna kan jag känna mig trygg och använda detta  i utvecklingssamtal med föräldrarna och i samtal med våran chef. Det blir tydligare och lättare att påvisa vad och hur barnen har lärt sig för föräldrarna och i samtal med chefen kan jag visa barnens lärande och även mitt eget förhållninssätt, tankar och lärande.
Kirsti Hakola menar att vi som vuxna måste koncentrera opss på att stärka det positiva i barnen, för att hjälpa dem att växa i sin självkänsla ( Hillevi Lenz Taguchi: Varför pedagogisk dokumentation, sid. 34) Genom att vi har satt upp våran dokumentation har jag sett att barnen har "växt" för de vill gärna visa sina föräldrar och berättar för dem, de tittar mycket tillsammans och pratar om dokumentationen. När vi håller på med ett tema kan jag se barnens glädje när de upptäcker eller lär sig något och de har blivit bättre på att sätta ord på det de gör och vågar utmana sig själva mer och använder varandra för att lära sig  i detta utforskande arbetsätt.
När nu ipaden har kommit in i vår verksamhet som pedagogiskt verktyg är det ju lättare att ta kort, filma och skriva ner. Från att inte vetat hur den fungerade till att i dag våga använda den i olika sammanhang har jag lärt mig otroligt mycket. Vid användandet av inspelning av samtal och filmning har jag blivit väldigt medveten om hur jag som pedagog agerar och hur jag ställer frågor, lyssnar in, reflekterar och vilka ord jag använder. Konsten att samtala är också konsten att lyssna, att ge och ta och fånga upp även de till synes mest ovidkommande svar på frågor som man själv ofta anser vara helt tydliga ( Christina Whener-Gode'e: Att fånga lärandet, sid. 71) Att verkligen "lyssna" på vad som verkligen sägs är något som jag behöver arbeta mer med men även hur och vad jag säger för att få svar på frågor. När jag lyssnar på inspelningar blir jag oerhört medveten om vad jag säger, vilket nog inte har varit lika tydligt förut. Vilka ord jag använder, förstår barnen ordets innebörd har jag flera gånger reflekterat över eller är det mina förväntnigar av vad som ska ske som står ivägen eller är det att barnen ibland tänker mer logiskt utifrån sina tankar och förutsättningar än vi gör.
Ibland när det händer något spännande har vi inte haft med oss kamera och då inte kunnat dokumentera. Då får vi rekonstruera, vilket innebär att vi ber barnen  göra om det vi vill fotografera. Det fugerar som förstärkning i lärprocessen. ( Christina Whener - Gode'e: Att fånga lärandet, sid. 80-81.) Detta är något som jag aldrig förut skulle tänka mig att göra eller tro att det fungerade. Men har nu prövat detta och det är otroligt vad och hur barnen kommer ihåg hur det var. Upplever att barnen hade en glädje när de kunde förmedla det som de varit med om tidigare, eftersom barnen har ett oerhört detaljrikt minne vilket vi vuxna inte alltid har, får de mycket feedback av oss pedagoger.
I förskolans värld har vi ofta och mycket tänkt med utgångspunkt från att alla är lika och alla på en gång. Organisationen kring tid,rum och material har varit väldigt traditionsbundet. Arbetet med pedagogisk dokumentation kräver ju att vi måste förändra tanken på att behandla alla som om de vore lika och rikta in oss på det stoff, material och olika miljöer som kan sätta igång olika aktiviteter och ge nya utmaningar ( Christina Whener - Gode'e: Att fånga lärandet, sid.112). Här finns mycket att arbeta med och reflektera över. Vi måste våga utmana och pröva oss själva i tanke, ord och handling.  Processen i förändringsarbetet igång och vi pedagoger diskuterar och reflekterar mycket kring vårat arbete med pedgogisk dokumentation och våran miljö.
Min resa den fortsätter nu med nya utmaningar, lärdomar och fortsatt utforskande av "paddan" med barnen och kollegerna.

Min it-resa

Min upplevelse är att jag har lärt mig en hel del sedan starten och ser jag på min självskattning så ser den ju helt annorlunda ut än i höstas. I början kände jag mig osäker på att pröva på nya saker men nu ser jag det mer som en utmaning. Även om jag inte kan det här med att göra film på Imovie så är jag nyfiken och vill lära mig. Jag har även fått visa kolleger hur Ipaden fungerar och då känner jag att jag har lärt mig väldigt även om det finns mycket kvar att lära.

Har nu blivit färdig med mitt radioprogram och blev ganska nöjd med det. Tyckte att det var roligt att göra det även att det var lite krångel på vägen men tack vare det lärde jag mig en hel del. Med tanke på att jag när kursen började inte hade hållt i en ipad så tycker jag att jag lärt mig mycket, använder ipaden dagligen i verksamheten men barnen och att dokumentera med. Det är ett bra och lättsamt verktyg att arbeta med.

Har nu hålilt på och mixtrat för att få ihop mitt radioprogram, problemet är att få det tillräckligt långt. Det känns som att det är länge när jag pratar in men när jag spelar upp det är det ju inte det. Det är bara att försöka att prata lite mer. Ett roligt program att arbeta med, frågan är bara om jag har användning för detta i mitt arbete, det är ju inte så lätt att göra det här på jobbet för det tar tid att få ihop det och vad är det vi skulle spela in? Men man vet ju aldrig vad vi hittar på.
Har nu använt Ipaden till att spela in barnen när de arbetat med att undersöka olika saker och de tycker det är roligt att se sig själva men har ibland svårt att koncentrera sig på det de ska göra och är mer intresserade av att jag spelar in. Har intervjuvat några barn och då använt Ipaden, det fungerade mycket bra eftersom jag kan vara mer fokuserad på smatalet och ej behöver skriva.

Går nu även en kurs i "Reggio Emilia" och ska då göra en dokumnetation/portfolie på något sätt och då tänkte jag att varför inte pröva mina nya kunskaper med att göra en blogg och det lyckades så något har jag lärt mig fast jag inte tycker att jag är så bra med alla redskap inom it-världen.

Var lite nervös inför denna kursdag då jag undrade om jag skulle stå där inför hela gruppen och prata om min pedagogiska dokumentation men det blev ju som tur var i min lärgrupp och det var bra diskussioner.
Att göra padcast var riktigt roligt problemet är bara när man kommer hem och ska göra det själv då är det ibland som att allt jag lärt mig har försvunnet men det är ju bara att testa och testa så det blir spännande att se vad slutprodukten blir.

Har nu använt Ipaden i min barngrupp och alla barn de små likaväl som de stor är nyfikna på vad man kan göra. Även om de minsta inte vet vad de ska göra är de väldigt nyfikna och vill pröva. De större barnen vill helst se vilka spel som finns och testar allt som de får .

Varför pedagogisk dokumentation

Hillevi Lenz Tagucji skriver så att pedagogisk dokumentation blir lättare att förstå. Att det handlar om att både barn och pedagoger är aktiva och viktiga i läroprocesserna. Den vuxne är den som ger barnen förutsättningar för ett medkonstruerande genom att planera och organisera situationen, ta fram material, fråga och stödja processer på olika sätt skriver hon. Att barnen får forska utifrån sina förutssättningar och att vi som pedagoger lyssnar in och lär oss när och vilka frågor vi bör ställa. Att vi låter barnen använda varandra för att lär sig och att de är stolta över sin kunskap som de har och lär sig.
Jag har prövat att spela "Wordfeud" med varierand framgång.

Att fånga lärandet

har nu läst boken  "Att fånga lärandet", en intressant och lättläst bok sm ger många tankar om hur vi arbetar hos oss. Jag upplever att jag fårbelägg för en del av mina tankar och det ger mig även en del nya. eftersom terminen börjar med en studiedag kan det bli tid till att diskutera en del av mina reflektioner med mina kolleger.
Har försökt att ladda ner en del appar, en del lyckats medan andra hittar jag inte även att jag har namnet på appen. jag får försöka igen. Jag tycker det är svårt att veta vilka appar som är bra att använda i arbetet med barnen.