,Varför pedagogisk dokumentation?
Ja, varför ska vi göra en pedagogisk dokumentation kan man undra? Dokumentera har vi gjort under lång tid men då har det varit fokus på det vi gör och vi har inte reflekterat så mycket omkring det vi gör för att gå vidare utan stannat vid dokumenterandet. För vem har vi dokumnenterat? Det har ju varit mycket för att föräldrar ska kunna se vad vi gjort och de vill gärna se kort på sitt eget barn.
När vi nu fick "Läroplan för förskolan Lpfö 98" Reviderad 2010 ställs det ju krav på att vi ska göra uppföljning, utvärdering och utveckling enligt kap.2.6. I riktlinjerna står bl.a. förskolärare ska ansvara för
- att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner.
- att dokumentation, uppföljning, utvärding och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet.
- att resultat av dokumentation, uppföljning och utvärdering i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande.
Ett sätt att kunna uppfylla dessa krav kan vara att göra så att dokumentation blir "pedagogisk dokumentation" och " detta handlar inte om förändring från ett arbetssätt till ett annat utan handlar om att ta i bruk ett arbetsverktyg" (Lenz Taguchi 1997sid.12)
För att kunna ta i bruk ett nytt arbetsverktyg krävs att vi i arbetslaget har tid att diskutera och reflektera över våran praktik men detta är inte lätt när tiden vi har är väldigt knapp och ska användas till många olika saker. Vi behöver diskutera våran barnsyn och kunskapssyn för att ha en gemensam grund att utgå ifrån.
När vi idag har så stora barngrupper och åldersspridning från 1 till 5 år måste vi se över strukturen i vårat arbete. Vi behöver dela upp barngruppen i flera grupper i olika konstellationer beronde på intresse och även ålder för att kunna se alla barnen. Detta kan vara viktigt för en del barn eftersom alla barn inte lär sig i helgrupp utan vi är olika och har olika behov.
Förändringsarbete måste få ta tid då vi får pröva och lära oss av våra misstag för att kunna utveckla oss själva, barnen och verksamheten. Allt förändringsarbete kräver att alla parter strävar i samma riktning, även om inte total konsesus måste råda. Pedagogisk dokumentation är ett kollektivt arbetsverktyg som bygger på ett gemensamt reflektionsarbete, barnen emellan, pedagoger emellan, men även familj och förskola emellan. (Lenz Taguchi 1997 sid. 15)
När vi bestämmer oss för att dokumentera gör vi ett val, vilket gör att vi även väljer bort något vilket också blir ett val. Men dokumenterandet måste ersätta något annat och kan inte läggas på som ytterligare krav ( Wehner - Godée 2010 sid.23). Tänker man ur det perspektivet så måste vi se över våran verksamhet och struktur för att se vilka valmöjligheter vi har och vad vi kan välja bort. När vi bestämmer oss för att observera och dokumnentera har vi ett syfte att se hur barnens läroprocesser ser ut och hur vi kan utmana dem att gå vidare i sitt sätt att konstruera kunskap. Vi som pedagoger måste lära oss att ställa de rätta frågorna, lyssna in barnens frågor, funderingar och fanatsi. Att både barnen och pedagogerna får diskutera och reflektera dokumentationen.
Dokumentationen blir pedagogisk först när den sätts in och får verka i ett pedagogiskt sammanhang. (Wehner - Godée 2010 sid. 11)
Pedagogisk dokumnetation är även ett verktyg för att synliggöra barnens arbetet och lärande för föräldrarna. Vid utvecklingssamtal är det ett bra dokumnet att utgå ifrån.
Vi observerar barnens lek/intressen och utifrån det gör vi ett val av område som vi fokuserar på och vilka barn som ska vara med.
Redan innan vi börjar dokumentera måste vi med andra ord ha klart för oss vad vi ska dokumentera och vem eller vilka vi ska kommunicera med. (Wehner -Godée 2010 sid.88)
När vi bestämt vad och vem/vilka vi ska dokumentera får vi tänka på vilka verktyg vi använder. Det kan vara penna och papper där vi skriver ner vad barnen säger kan även kompleteras med foto, man kan skriva terspaltade dokumentationsprotokoll där man får med vad barnen gör och säger och även ritar vad barnen gör. Videokameran är ett verktyg som ger en annan dimension än kameran och där man i efterhand kan se saker man inte såg när man filmade. Intervjua barn och spela in dem samtidigt gör att man kan gå tillbaka och lyssna för att se vad barnen tänker och lär sig. Ytterligare en anledning är att bli medveten om sitt eget sätt att ställa frågor och lyssna in svar. (Wehner - Godée 2010 sid.73) Valet av dokumentationsmetod är viktig eftersom det är en tolkning av min tolkning. Även datorn är ett medel att använda där vi kan lägga in bilder med text eller filmer. Datorn är ett medium som gör att vi kan kommunicera och diskutera dokumentation under processen eller när den är avslutad med kolleger, barn eller föräldrar.
Barnen kan även använda olika material för att dokumentera såsom att rita eller använda skapande material t.ex lera, trä eller använda "återvunnet material". Att vi tar vara på barnens kompetenser, barn lär och inspireras utav varandra.
Att reflektera över sitt dokumnterande här och nu men även gå tillbaka i sitt dokumnterande och reflektera behöver både barn och pedagoger göra för att se sitt lärande och även för att kunna gå vidare och utvecklas.
För att vi pedagoger ska kunna utman barnen bör vi se till att miljön är inspirerande så att det gör dem nyfikna att med lust och glädje stimuleras till aktiviteter. Även vi pedagoger måste vara steget före i våra reflektioner och kunskaper. Vägvisaren är barnets konstruktioner (förståelse, kunskap och teorier) är utgångspunkten, men den vuxne är väl förberedd för tänkbara konstruktioner via sitt reflektionsarbete, och hennes uppgift blir att stödja och hjälpa barnet i att utveckla och förändra-rekonstruera- sin förståelse och kunskap. (Lenz-Taguchi 1997 sid.67)
Vad ska vi dokumentera?
När vi bestämt fokusområde dokumenterar vi vad barnen gör och säger för att få syn på deras tankar och funderingar. Genom dokumentationen kan vi reflektera och ta reda på vad barnen är mer intresserade av eller vill lära sig om. Vi har möjlighet att upptäcka och förstå barnens läroprocesser, vilka ser olika ut från barn till barn. Dokumentationen börjar med planering och följer sedan hela processen fram till slutet. Dokumentationen inte ska vara slutet av ett projekt utan helst ske kontinuerligt och under verksamhetens gång öppna nya möjligheter och vägar. ( Wehner-Godée 2010 sid. 23)
Vi behöver även knyta våra dokumentationer och reflektioner till teorier och forskning för att få en dynamik i arbetet.
I vårat arbetslag har vi under hösten arbetet med en omfattande dokumentation i vårat tema. Reflektionen mellan pedagogerna har varit liten och med barnen väldigt liten. Pedagogerna har inte alltid varit förberedda eller ej haft så mycket kunskap i ämnet. Så vad har vi lärt oss av detta för att kunna göra en "pedagogisk dokumentation"
- Att vi på våran pedagogiska utvecklingstid behöver avsätta tid för att dokumentera och reflektera i vårat tema/projket.
- Under arbetets gång låta barnen gå tillbaka i dokumnetationen för att reflektera för att se sitt lärande och vad de vill lära sig mer om.
- Att vi pedagoger måste ligga före reflektionsmässigt och kunskapsmässigt
Lenz Taguchi: Varför pedagogisk dokumentation, Stockholms förlag (f.d. HLS Förlag) 1997
Skolverket: Läroplan för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010
Whener-Godée: Att fånga lärandet, Liber AB 2010
