Att arbeta med portfolio

Första gången jag kom i kontakt med portfolio var i slutet av 90-talet, då vi på våran enhet skulle börja med detta bestämde ledningen. Vi fick föreläsningar av ett team som arbetade med portfolio. Men personalen var inte helt motiverad till att arbeta med portfolio utan såg mest svårigheterna. Vi försökte i liten skala men det blev inte så mycket med det. Något år senare bytte jag arbetsplats och där fanns ingen tanke på att arbeta med portfolio så där gick det inte att motivera pedagogerna.
Så när jag nu läser boken kommer tankarna tillbaka om hur jag tänkte då och mest såg svårigheterna. Idag känner jag att boken ger mig positiv känsla för portfolio även om vi inte arbetar med det  har vi mycket diskussioner om hur vi ska ta vara på barnens tankar, alster och lärande.
Vi har idag en dokumentationspärm där vi sätter in kort på barnen och deras kompisar, självporträtt, skriver ner deras tankar och teman som vi arbetat med men det är mer vi vuxna som gör urvalet.
En Portfolio är något som aktivt skapas av lärare och elev tillsammans. Det är en skapande process. Eleven har en tydlig och konstruktiv relation till det som sparas. det ska vara en dokumentation som bidrar till utveckling. ( sid.22 ) För att vi ska kunna få en portfolio behöver vi bli bättre på att involvera barnen så att de blir delaktiga i urvalet. Vi behöver även tillsammans med barnen reflektera över deras arbeten och vad de lärt sig för att de ska kunna göra ett urval och se sin egen utveckling.
Att utveckla en portfolio tar tid men vi behöver se det här över ett längre tidsperspektiv, det optimala hade ju varit att vi lägger grunden för detta i förskolan så att barnen redan här lär sig och vågar reflektera omkring sitt lärande och känner sig starka i att kunna se sitt lärande och välja ut det de vill spara.
Eftersom vi idag precis som Howward Garner ser barnet som det kompetenta, aktivt lärande och skapande. Han menar att barnets resurser ska sättas i fokus, att det är en pedagogs uppgift att lyfta fram och synligöra varje barns starka sidor och bekräfta i ord och handling. Det är betydelsefullt att utgå från  att varje barn duger som det är och att det pedagogiska arbetet ska påbörjas där barnet befinner sig i sin utveckling. ( sid. 121 ) Barnens portfolio kommer ju att se olika ut eftersom de har olika sätt att lära sig på, olika intressen och starka sidor. Vi pedagoger har mer en handledande roll för att hjälpa barnen att se vad de är bra på, reflektera över vad de lär sig och vad de ska välja ut, barnen äger sin egen portfolio men vi får vara med och stötta så att de lär sig att ta ansvar och bli medvetna om sitt eget lärande. Eftersom portfolion utgår från den egna individen kan alla oavsett förmåga uppleva framsteg.  Portfolion är positiv vilket gör att barnen känner sig sedda ,när det reflekteras då blir barnen hörda på och även bekräftade men det behövs hela tiden uppföljning så att det blir ett begripligt sammanhang och  att de då kan få en känsla av vad det betyder att lära sig.  Om vi pedagoger har en positivt förhållningssätt till barns lärande blir de trygga och får lusta att lära.
När vi idag har en egen läroplan kan vi koppla dessa mål och arbeta utifrån i portfolion. Några områden och mål kan väljas ut som löper under hela förskoletiden.
I utvecklingssamtalen skulle en portfolio vara ett bra verktyg för att kunna påvisa barnens intressen, starka sidor och hur de tänker och lär. Det kan användas som ett samtalsunderlag och att föräldrarna på ett konkret sätt kan följa barnens utveckling.
Ipaden är också ett bra verktyg att använda i samtalen och för portfolio. Där kan vi spara och visa foto, filmer och olika appar som man kan använda och spara det barnen gjort. Tar man kort eller filmar under en lärandeprocess kan barnen få en återkoppling och reflektera om sitt lärande och bestämma vad de vill spara i portfolon. Det finns appar där man kan rita och berätta samtidigt och de här kan man använda i teman och interjuva barnen för att se vad de lärt sig, sparas detta under en tid kan barnen gå tillbaka och titta och lyssna och kan då reflektera över vad och hur de lärt sig. det som barnen vill spara kan skrivas ut och sättas i deras pärm.
 När jag idag hade några barn som tittade i sina pärm och såg att de hade lärt sig saker sedan de var små t.e.x deras stjälvporträtt och namnteckning och var väldigt stolta över vad de gjort och lärt sig så tänkte jag på vad Ellmin skriver i slutet på boken och är benägen att hålla med dem  Att portfolion har kraft att bana väg för lusten stt lära.