Processdokument-min itresa

Ja, nu har det snart gått ett år sedan jag satt i Almåsskolan och fick min ipad och tänkte hur ska jag fixa det här. Det för mig helt nya digitala lärverktyg som jag aldrig hade hållt i innan, hur skulle jag klara allt det här. Det var väldigt snurrigt i mitt huvud efter första träffen. Under resans gång har det hänt en hel del och jag är nu vän med min ipad som jag dagligen använder.
Den pedagogiska dokumentation som förut var väldigt minimal hos oss har nu blivit en del av min vardag. Det har blivit ett arbetsätt där det är upplevelser och upptäckter av det som sker här och nu som senare ska bilda underlagför reflektion och för vad  var och en har att berätta i sin dokumentation ( Christina Whener-Godee': Att fånga lärandet 2010, sid.35)
Här har ju ipaden blivit ett verktyg som används mycket genom att ta kort, filma här och nu och sedan kunna gå tillbaka för att använda i vår reflektion både barn och pedagoger och även påvisa ett lärande.
När vi nu utgår från ett utforskande arbetssätt är det viktigt att vi pedagoger tänker på hur vi förhåller oss så att barnen i olika situationer ges möjlighet att välja själv, att formulera sina frågor och hypoteser och att bli lyssnade till, utan att i onödan få ett svar eller bli lotsad till en lösning. Att pedagogen kan behärska lyssnandet och frågandets konst (Hillevi Lenz taguchi: Varför pedagogisk dokumentation 1997, sid.61) För att jag ska följa barnen i detta utforskande arbetsätt vad behöver jag som pedagog? Intresse och nyfikenhet men för att kunna utmana barnen att gå vidare och ställa frågor som också gör dem nyfikna behöver jag även fördjupade ämneskunskaper och teorier så att jag kan utveckla och förändra för att kunna ge stöd och utmaningar (Christina Whener-Godee': Att fånga lärandet 2010, sid.48).
Vad vill jag med detta arbetssätt och de digitala verktygen? Att synligöra barnens lärande, för dem själva, pedagoger och föräldrar.
Blir det ett synligörande? Vid användandet av kort och film kan vi för oss alla synligöra vad vi gjort, hur vi gjort det och sedan berätta om det. Vi ser ju hur och vad vi gjort men när barnen berättar om det, berättar de det de har lärt sig, kan, vill berätta eller det som de tror att kompisar ( om vi sitter flera) eller pedagogen vill höra. Kan vi veta vad som är det ena eller det andra. Allt blir ju en tolkning beronde hur vi tänker och vad vi lyssnar in eller vad vi vill lyssna in. Här tror jag att det även handlar om en vana att våga och få lov att utrycka sig, ta plats och bli lyssnad till och där vi pedagoger måste stå tillbaka och låta barnen få prata utan att vi hela tiden ska ställa massa frågor och lär oss att lyssna.
Vi är ivriga att ta kort och film på barnen för att synligöra det vi vill  men då kommer frågan vill alla barn vara med, vill de att andra ska se dem? Det är viktigt att vi vuxna tänker på vad kort, film ska var till, för vem och hur vi tex. tar kort. Behöver vi ta på hela barnen? Kan vi ta kort på det de gör och bara få med händerna? Vid dokumnetation med de digitala verktygen måste vi visa hänsyn och respekt mot barnen så att de känner att det är okej.
Vad ger synligörandet av vårat arbete barn, pedagoger och föräldrar?
Förhoppningsvis att vi ser vad och hur barnen lär sig men även att barnen kan och är kompetenta individer redan när de kommer till förskolan och hela tiden utvecklas i sina tankar, utveckling och lärande.
Detta händelserika år har lärt mig mycket om den pedagogiska dokumentation. Blivit mer medveten om hur jag förhåller mig till barnens intressen och kunskap, mer nyfiken att lära mig med dem och hur de tänker. Har fått slå några kullerbyttor i mitt eget tänkande om hur barnen tänker men detta har gjort att jag blir mer nyfiken och vill lära mig men inser också att ju mer jag lär mig desto mer finns det att lära. Ämneskunskap för att kunna följa och utmana barnen ser jag idag som något mycket viktigt för oss pedagoger. Det som har blivit den stora utmaningen i mitt lärande har varit att lära mig hur en ipad fungerar, vad jag kan göra med den, hur jag kan använda mig utav den i mitt dagliga arbete med att utmana och lära barnen, i teman och dokumentation och reflektion.
Det som för ett år seda såg ut som en omöjlighet har med mycket svett, tid, testande och frustration nu blivit en vardag där ipaden är min vän.

Mediers påverkan i lärmiljöer

Vilken påverkan har medier i vår lärmiljö är ju en fråga som just nu är mycket aktuell i och med att vi har introducerat ipaden i våra förskolor. Det har ju hänt en hel del de senaste åren i den digitala världen där vi har fått mer möjligheter med olika medel såsom digitalkamera, dator, ipad, projektorer, mobiltelefoner och i viss mån smartboards. Hur hanterar vi detta på förskolan för det har ju visat sig i undersökningen av barns och ungas mediavanor (Ungar & Medier 2010) att redan 43% av 2-åringar någon gång använder data och att två av tre barn 2-5 år brukar använda datorn. Eftersom det är några år sedan denna undersökning gjordes är det säkert fler procent av barnen som har en vana  av den digitala världen idag, vilket gör att de redan har en kompetens när de kommer till förskolan.
Vad består deras digitala kompetens av? Enligt undersökningen av barns och ungas mediavanor ( Ungar & Media 2010) så är det att spela spel, rita och måla, lyssna på musik och vara på sajter.
Vad kan då förskolan och ska förskolan bidra med? I läroplanen (Lpfö 98 Reviderad 2010) står att förskolan ska sträva efter att varje barn ska

• utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar
• utveckla intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa

Här har vi pedagoger ett arbete att undersöka och säkerställa vilka förmågor barnen har och vad kan vi göra för att erbjuda nya utmaningar i den digitala världe. Här är ju ipaden ett mycket bra och lätt verktyg att använda. Att ta kort och filma med den är enkelt och det finns även appar där vi kan använda oss av kort och film och text så att barnen kan göra egna filmer. I temaarbeten kan vi direkt reflektera vad, hur och varför vi gjort som vi gjort i arbetet och det blir direkt synliggjort för barnen.
Genom att använda appar som gör att vi fördjupar eller kompletterar temat visar vi barnen ett lärande med ipaden som motvikt till att använda den som en spelmaskin som många barn är vana vid. När en grupp barn spelar på dator säger vi ofta att det är bra för att det är ett socialt samspel men enligt Margarta Jerns, Stavangers Universitet  så kan det förekomma exklusion. För att få ett lärandeutbyte är det viktigt att vara närvarande och aktiv som pedagog och använda språket. (Tidningen Förskolan nr 7. 2012, sid.29) För att ta reda på det vi vill lära oss är internet ett bra forum där det med ipaden går fort och lätt att hitta information och bilder, men här har vi vuxna ett ansvar och lära hur man hanterar dessa kanaler. All den här digitala kompetensen ska ju vara ett koplement i vår verksamhet men vi kan ju se att barn påverkas av den då de i leken och skapande återkommer till de olika medierna.
Eftersom våra barn har mycket erfarenhet av digitala verktyg så utmanas vi pedagoger att lära oss och uppdatera oss hela tiden vilket de yngre pedagogerna redan kan och lever med medan vi (oftast äldre)
som inte har så stor kompetens hela tiden får utmana oss själva att precis som barnen pröva och utforska.

Litteratur:
Mediarådet (2010) Småungar & Medier 2010
http:// statens mediaråd.se/upload/Rapporter_pdf/smaungar_&_medier2010.pdf

Skolverket (2010) Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Tidningen Förskolan nr.7 2012