fredag 28 september 2012

Mediers påverkan i lärmiljöer


Vilken påverkan har medier i vår lärmiljö är ju en fråga som just nu är mycket aktuell i och med att vi har introducerat ipaden i våra förskolor. Det har ju hänt en hel del de senaste åren i den digitala världen där vi har fått mer möjligheter med olika medel såsom digitalkamera, dator, ipad, projektorer, mobiltelefoner och i viss mån smartboards. Hur hanterar vi detta på förskolan för det har ju visat sig i undersökningen av barns och ungas mediavanor (Ungar & Medier 2010) att redan 43% av 2-åringar någon gång använder data och att två av tre barn 2-5 år brukar använda datorn. Eftersom det är några år sedan denna undersökning gjordes är det säkert fler procent av barnen som har en vana  av den digitala världen idag, vilket gör att de redan har en kompetens när de kommer till förskolan.
Vad består deras digitala kompetens av? Enligt undersökningen av barns och ungas mediavanor ( Ungar & Media 2010) så är det att spela spel, rita och måla, lyssna på musik och vara på sajter.
Vad kan då förskolan och ska förskolan bidra med? I läroplanen (Lpfö 98 Reviderad 2010) står att förskolan ska sträva efter att varje barn ska
  • utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar
  • utveckla intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa
Här har vi pedagoger ett arbete att undersöka och säkerställa vilka förmågor barnen har och vad kan vi göra för att erbjuda nya utmaningar i den digitala världe. Här är ju ipaden ett mycket bra och lätt verktyg att använda. Att ta kort och filma med den är enkelt och det finns även appar där vi kan använda oss av kort och film och text så att barnen kan göra egna filmer. I temaarbeten kan vi direkt reflektera vad, hur och varför vi gjort som vi gjort i arbetet och det blir direkt synliggjort för barnen.
Genom att använda appar som gör att vi fördjupar eller kompletterar temat visar vi barnen ett lärande med ipaden som motvikt till att använda den som en spelmaskin som många barn är vana vid. När en grupp barn spelar på dator säger vi ofta att det är bra för att det är ett socialt samspel men enligt Margarta Jerns, Stavangers Universitet  så kan det förekomma exklusion. För att få ett lärandeutbyte är det viktigt att vara närvarande och aktiv som pedagog och använda språket. (Tidningen Förskolan nr 7. 2012, sid.29) För att ta reda på det vi vill lära oss är internet ett bra forum där det med ipaden går fort och lätt att hitta information och bilder, men här har vi vuxna ett ansvar och lära hur man hanterar dessa kanaler. All den här digitala kompetensen ska ju vara ett koplement i vår verksamhet men vi kan ju se att barn påverkas av den då de i leken och skapande återkommer till de olika medierna.
Eftersom våra barn har mycket erfarenhet av digitala verktyg så utmanas vi pedagoger att lära oss och uppdatera oss hela tiden vilket de yngre pedagogerna redan kan och lever med medan vi (oftast äldre)
som inte har så stor kompetens hela tiden får utmana oss själva att precis som barnen pröva och utforska.

Litteratur:
Mediarådet (2010) Småungar & Medier 2010
http:// statens mediaråd.se/upload/Rapporter_pdf/smaungar_&_medier2010.pdf

Skolverket (2010) Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Tidningen Förskolan nr.7 2012

onsdag 29 augusti 2012

Filmen om mönsternallen


Nu är äntligen mitt filmprojekt färdigt. Att hitta ett ämne för filmen kändes enkelt då jag tänkte att det var ett sätt att ytterligare dokumentera vårat  tema om "mönster" och ge barnen en rolig avslutning på det och även kunna visa för föräldrar och kolleger vad vi gjort.
Jag hade ganska tidigt klart för mig hur jag tänkta lägga upp det och frågade mina kolleger om de kunde ställa upp och det gjorde de.
Synopet till filmen gick fort att göra. Jag hade tänkt och planerat ganska mycket hur jag vill ha filmen innan jag gjorde manuset. Replikerna för mina kolleger skrev jag ihop men de fick ju inte så lång tid på sig att lära sig dem. Vi hade inte så mycket tid på oss när vi skulle film så det blev ju inte riktigt efter manuset och replikerna blev lite egna. Några omtagningar blev det men sedan fick jag använda det materialet jag hade. Så mitt ursrungliga manus är inte riktigt lika med det som blev slutprodukten, men som Thomas Granath skriver så är filmmanus en kreativ process i och genom att skriva om så utvecklas och fördjupar filmens ide' och kunskap.
Att manus ska vara väl genomarbetade och strukturerade med väl underbyggd fakta skriver Thomas Granath och här är det väl något som jag känner att det är mycket att tänka på och lära sig kring. Att göra film som ska vara lärande, rolig etc. för andra kräver mycket bakgrundsarbete och nogrannhet och att man vet vad det är man gör. Intresse i det man gör måste vara en självklarhet för man blir så upptagen i det man gör.
Det har varit mycket lärorikt att göra film. eftersom jag aldrig gjort detta innan så var det en helt ny upplevelse och hela tiden lär jag mig nya saker. Detta är ju ett bra sätt att dokumentera och visa för barnen och oss själva och andra det vi lär och gör. Det blir mycket lättare att tala för våran verksamhet när vi kan påvisa den på detta sätt.
Nör filmen skulle läggas in på itunes blev det ett ytterligare lärande för mig för det gick inte. Det fanns inte tillräckligt med utrymme och vad gör jag då? Det är tur att vi kan fråga våra lärare så att de kan hjälpa oss genom facebook, så med hjälp av det lyckades jag fixa även det och det kändes skönt.

Bildmanus


 
 
 



 
 
 

,

Manus till filmen "mönstertjuven"


1. Mönsterbild
    Bild på olika mönster som symboliserar vårat tema.

    Berättarröst:
     Det här är sagan om mönsternallen som tycker om mönster och han vill lära sig vad de olika
     mönstrena heter och vad det är för likheter och skillnader på dem. Han ger sig ut på jakt för att
     leta efter mönster. Men var kan han hitta dem någonstans?

2. Ytterdörr
    Ljud av fotsteg och dörr som öppnas.

    Berättarröst:
    Han hittar en förskola och tänker att här kan jag smyga in och se om jag hittar någonting.
      

3. Dörren öppnas
    Dörren öppnas och nalle smyger in och ser sig omkring. Han hittar några stövlar med mönster och
    förtsätter in på avdelningen.

    Berättarröst:
    Det först han ser är stövlar med olika mönster.
  

4. I inre hallen
    Nallen går inn i inre halen och ser sig omkring, hittar ett mönster och fortsätter inåt på
    avdelningen

    Berättarröst:
    Och han smyger vidare och hittar ännu mera mönster.

5. Beiga rummet
    Nallen går in i beiga rummet och ser sig omkring, hittar några mönster och går sedan ut ur rummet.

    Berättarröst:
    Och han smyger in i nästa rum för att se om han hittar något mera mönster.

6 .Inre hall
    Nallen smyger in i inre hallen igen.

7. Gröna rummet
    Nallen öppnar dörren till gröna rummet, smyger in och får syn på en duk med mönster, han blir
    glad och tar med sig duken.

    Berättarröst:
    Han smyger in i ett annat rum för att se om han hittar ett mönster. Och titta vilket mönster!

8. Inre hall
    Nallen smyger in i hallen igen för att hitta ett annat rum.

9. Dörren till lila rummet
    Nallen öppnar dörren till lila rummet.

    Berättarröst:
    Han letar efter flera rum och titta, han hittar ett rum till och vem finns där?

10 .I lila rummet
      I lila rummet sitter mönsterprinsessan med sina mönster. Hon blir väldigt rädd när nallen kommer
      in. De presenterar sig och då dlir hon lugn. De tittar på alla mönster och nallen är väldigt förtjust i
      alla mönstrena men kan inget så prinsessan berättar vad de heter, likheter och skillnader mellan
      dem. Nallen tackar prinsessan för hjälpen för att hon lärt honom så mycket om mönster. De
      kramar varandra och säger hej då.

11. Bild på tårtor

      Berättarröst:
      Och nästa gång de ses är det kalas med mönstertårta och snipp, snapp, snut så var sagan slut.




tisdag 7 augusti 2012

Synosis

Filmprojekt - Synopsis


Titel:  Mönstertjuven

Syfte:  Att knyta ihop temat "mönster" som vi arbetat med under våren.
            Att ge barnen en rolig avslutning på temat och påvisa vad de lärt sig.

Form:  En sagofilm med inslag av lärande.

Målgrupp:  Barnen, föräldrar och kolleger.

Längd: 10 min.    

Filmen handlar om en nalle som tycker om mönster, men han vet inte vad mönstrena heter eller vad det finns för likheter och skillnader i mönstrena. Så han ger sig ur på jakt efter mönster. Han går in på en förskola och där hittar han mönster. Han går från rum till rum och letar. När han kommer till ett rum sitter "Mönsterprinsessan" där och hon lär nallen om mönster. de blir goda vänner och nästa gång de ses har de kalas med mönstertårta

processdokumentation film

Ja, sitter nu här semestern är slut och jag jobbar med att få ihop min film. Det var ett tag sedan jag gjorde något med den  så det var en seg start men nu hoppas jag att jag lyckats få ihop allt som ska vara med. Det ska bli roligt att spela upp den för barnen sedan och se vad de säger när de får se sina fröknar på filmen med temat vi arbetat med under våren.
Att göra en film har varit ett lärande för mig eftersom jag aldrig har gjort film förut. Det har varit roligt och lärorik. Lärandet i sig har ju varit hur man gör film med en ipad men  det som blivit viktigt i lärandet är hur viktigt förberedelserna är när man gör film, som Thomas granath skriver, skaffa dig så mycket kunskap du kan om det ämne du tänker skriva och filma om.
Att komma på vad min film skulle handla om var enkelt eftersom vi hade arbetat mycket med temat mönster så var det roligt att knyta ihop detta med en film. Jag fick genast tanke om hur jag skulle göra men fick tänka om några gånger. Tyvärr fick inte mina kolleger så lång tid att förbereda sig på så lite justeringar fick göra under arbetets gång och de gjorde ett strålande jobb och det tackar jag för..

torsdag 28 juni 2012

Att arbeta med portfolio

Första gången jag kom i kontakt med portfolio var i slutet av 90-talet, då vi på våran enhet skulle börja med detta bestämde ledningen. Vi fick föreläsningar av ett team som arbetade med portfolio. Men personalen var inte helt motiverad till att arbeta med portfolio utan såg mest svårigheterna. Vi försökte i liten skala men det blev inte så mycket med det. Något år senare bytte jag arbetsplats och där fanns ingen tanke på att arbeta med portfolio så där gick det inte att motivera pedagogerna.
Så när jag nu läser boken kommer tankarna tillbaka om hur jag tänkte då och mest såg svårigheterna. Idag känner jag att boken ger mig positiv känsla för portfolio även om vi inte arbetar med det  har vi mycket diskussioner om hur vi ska ta vara på barnens tankar, alster och lärande.
Vi har idag en dokumentationspärm där vi sätter in kort på barnen och deras kompisar, självporträtt, skriver ner deras tankar och teman som vi arbetat med men det är mer vi vuxna som gör urvalet.
En Portfolio är något som aktivt skapas av lärare och elev tillsammans. Det är en skapande process. Eleven har en tydlig och konstruktiv relation till det som sparas. det ska vara en dokumentation som bidrar till utveckling. ( sid.22 ) För att vi ska kunna få en portfolio behöver vi bli bättre på att involvera barnen så att de blir delaktiga i urvalet. Vi behöver även tillsammans med barnen reflektera över deras arbeten och vad de lärt sig för att de ska kunna göra ett urval och se sin egen utveckling.
Att utveckla en portfolio tar tid men vi behöver se det här över ett längre tidsperspektiv, det optimala hade ju varit att vi lägger grunden för detta i förskolan så att barnen redan här lär sig och vågar reflektera omkring sitt lärande och känner sig starka i att kunna se sitt lärande och välja ut det de vill spara.
Eftersom vi idag precis som Howward Garner ser barnet som det kompetenta, aktivt lärande och skapande. Han menar att barnets resurser ska sättas i fokus, att det är en pedagogs uppgift att lyfta fram och synligöra varje barns starka sidor och bekräfta i ord och handling. Det är betydelsefullt att utgå från  att varje barn duger som det är och att det pedagogiska arbetet ska påbörjas där barnet befinner sig i sin utveckling. ( sid. 121 ) Barnens portfolio kommer ju att se olika ut eftersom de har olika sätt att lära sig på, olika intressen och starka sidor. Vi pedagoger har mer en handledande roll för att hjälpa barnen att se vad de är bra på, reflektera över vad de lär sig och vad de ska välja ut, barnen äger sin egen portfolio men vi får vara med och stötta så att de lär sig att ta ansvar och bli medvetna om sitt eget lärande. Eftersom portfolion utgår från den egna individen kan alla oavsett förmåga uppleva framsteg.  Portfolion är positiv vilket gör att barnen känner sig sedda ,när det reflekteras då blir barnen hörda på och även bekräftade men det behövs hela tiden uppföljning så att det blir ett begripligt sammanhang och  att de då kan få en känsla av vad det betyder att lära sig.  Om vi pedagoger har en positivt förhållningssätt till barns lärande blir de trygga och får lusta att lära.
När vi idag har en egen läroplan kan vi koppla dessa mål och arbeta utifrån i portfolion. Några områden och mål kan väljas ut som löper under hela förskoletiden.
I utvecklingssamtalen skulle en portfolio vara ett bra verktyg för att kunna påvisa barnens intressen, starka sidor och hur de tänker och lär. Det kan användas som ett samtalsunderlag och att föräldrarna på ett konkret sätt kan följa barnens utveckling.
Ipaden är också ett bra verktyg att använda i samtalen och för portfolio. Där kan vi spara och visa foto, filmer och olika appar som man kan använda och spara det barnen gjort. Tar man kort eller filmar under en lärandeprocess kan barnen få en återkoppling och reflektera om sitt lärande och bestämma vad de vill spara i portfolon. Det finns appar där man kan rita och berätta samtidigt och de här kan man använda i teman och interjuva barnen för att se vad de lärt sig, sparas detta under en tid kan barnen gå tillbaka och titta och lyssna och kan då reflektera över vad och hur de lärt sig. det som barnen vill spara kan skrivas ut och sättas i deras pärm.
 När jag idag hade några barn som tittade i sina pärm och såg att de hade lärt sig saker sedan de var små t.e.x deras stjälvporträtt och namnteckning och var väldigt stolta över vad de gjort och lärt sig så tänkte jag på vad Ellmin skriver i slutet på boken och är benägen att hålla med dem  Att portfolion har kraft att bana väg för lusten stt lära.