fredag 28 september 2012

Processdokument-min itresa


Ja, nu har det snart gått ett år sedan jag satt i Almåsskolan och fick min ipad och tänkte hur ska jag fixa det här. Det för mig helt nya digitala lärverktyg som jag aldrig hade hållt i innan, hur skulle jag klara allt det här. Det var väldigt snurrigt i mitt huvud efter första träffen. Under resans gång har det hänt en hel del och jag är nu vän med min ipad som jag dagligen använder.
Den pedagogiska dokumentation som förut var väldigt minimal hos oss har nu blivit en del av min vardag. Det har blivit ett arbetsätt där det är upplevelser och upptäckter av det som sker här och nu som senare ska bilda underlagför reflektion och för vad  var och en har att berätta i sin dokumentation ( Christina Whener-Godee': Att fånga lärandet 2010, sid.35)
Här har ju ipaden blivit ett verktyg som används mycket genom att ta kort, filma här och nu och sedan kunna gå tillbaka för att använda i vår reflektion både barn och pedagoger och även påvisa ett lärande.
När vi nu utgår från ett utforskande arbetssätt är det viktigt att vi pedagoger tänker på hur vi förhåller oss så att barnen i olika situationer ges möjlighet att välja själv, att formulera sina frågor och hypoteser och att bli lyssnade till, utan att i onödan få ett svar eller bli lotsad till en lösning. Att pedagogen kan behärska lyssnandet och frågandets konst (Hillevi Lenz taguchi: Varför pedagogisk dokumentation 1997, sid.61) För att jag ska följa barnen i detta utforskande arbetsätt vad behöver jag som pedagog? Intresse och nyfikenhet men för att kunna utmana barnen att gå vidare och ställa frågor som också gör dem nyfikna behöver jag även fördjupade ämneskunskaper och teorier så att jag kan utveckla och förändra för att kunna ge stöd och utmaningar (Christina Whener-Godee': Att fånga lärandet 2010, sid.48).
Vad vill jag med detta arbetssätt och de digitala verktygen? Att synligöra barnens lärande, för dem själva, pedagoger och föräldrar.
Blir det ett synligörande? Vid användandet av kort och film kan vi för oss alla synligöra vad vi gjort, hur vi gjort det och sedan berätta om det. Vi ser ju hur och vad vi gjort men när barnen berättar om det, berättar de det de har lärt sig, kan, vill berätta eller det som de tror att kompisar ( om vi sitter flera) eller pedagogen vill höra. Kan vi veta vad som är det ena eller det andra. Allt blir ju en tolkning beronde hur vi tänker och vad vi lyssnar in eller vad vi vill lyssna in. Här tror jag att det även handlar om en vana att våga och få lov att utrycka sig, ta plats och bli lyssnad till och där vi pedagoger måste stå tillbaka och låta barnen få prata utan att vi hela tiden ska ställa massa frågor och lär oss att lyssna.
Vi är ivriga att ta kort och film på barnen för att synligöra det vi vill  men då kommer frågan vill alla barn vara med, vill de att andra ska se dem? Det är viktigt att vi vuxna tänker på vad kort, film ska var till, för vem och hur vi tex. tar kort. Behöver vi ta på hela barnen? Kan vi ta kort på det de gör och bara få med händerna? Vid dokumnetation med de digitala verktygen måste vi visa hänsyn och respekt mot barnen så att de känner att det är okej.
Vad ger synligörandet av vårat arbete barn, pedagoger och föräldrar?
Förhoppningsvis att vi ser vad och hur barnen lär sig men även att barnen kan och är kompetenta individer redan när de kommer till förskolan och hela tiden utvecklas i sina tankar, utveckling och lärande.
Detta händelserika år har lärt mig mycket om den pedagogiska dokumentation. Blivit mer medveten om hur jag förhåller mig till barnens intressen och kunskap, mer nyfiken att lära mig med dem och hur de tänker. Har fått slå några kullerbyttor i mitt eget tänkande om hur barnen tänker men detta har gjort att jag blir mer nyfiken och vill lära mig men inser också att ju mer jag lär mig desto mer finns det att lära. Ämneskunskap för att kunna följa och utmana barnen ser jag idag som något mycket viktigt för oss pedagoger. Det som har blivit den stora utmaningen i mitt lärande har varit att lära mig hur en ipad fungerar, vad jag kan göra med den, hur jag kan använda mig utav den i mitt dagliga arbete med att utmana och lära barnen, i teman och dokumentation och reflektion.
Det som för ett år seda såg ut som en omöjlighet har med mycket svett, tid, testande och frustration nu blivit en vardag där ipaden är min vän.

Mediers påverkan i lärmiljöer


Vilken påverkan har medier i vår lärmiljö är ju en fråga som just nu är mycket aktuell i och med att vi har introducerat ipaden i våra förskolor. Det har ju hänt en hel del de senaste åren i den digitala världen där vi har fått mer möjligheter med olika medel såsom digitalkamera, dator, ipad, projektorer, mobiltelefoner och i viss mån smartboards. Hur hanterar vi detta på förskolan för det har ju visat sig i undersökningen av barns och ungas mediavanor (Ungar & Medier 2010) att redan 43% av 2-åringar någon gång använder data och att två av tre barn 2-5 år brukar använda datorn. Eftersom det är några år sedan denna undersökning gjordes är det säkert fler procent av barnen som har en vana  av den digitala världen idag, vilket gör att de redan har en kompetens när de kommer till förskolan.
Vad består deras digitala kompetens av? Enligt undersökningen av barns och ungas mediavanor ( Ungar & Media 2010) så är det att spela spel, rita och måla, lyssna på musik och vara på sajter.
Vad kan då förskolan och ska förskolan bidra med? I läroplanen (Lpfö 98 Reviderad 2010) står att förskolan ska sträva efter att varje barn ska
  • utveckla sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar
  • utveckla intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa
Här har vi pedagoger ett arbete att undersöka och säkerställa vilka förmågor barnen har och vad kan vi göra för att erbjuda nya utmaningar i den digitala världe. Här är ju ipaden ett mycket bra och lätt verktyg att använda. Att ta kort och filma med den är enkelt och det finns även appar där vi kan använda oss av kort och film och text så att barnen kan göra egna filmer. I temaarbeten kan vi direkt reflektera vad, hur och varför vi gjort som vi gjort i arbetet och det blir direkt synliggjort för barnen.
Genom att använda appar som gör att vi fördjupar eller kompletterar temat visar vi barnen ett lärande med ipaden som motvikt till att använda den som en spelmaskin som många barn är vana vid. När en grupp barn spelar på dator säger vi ofta att det är bra för att det är ett socialt samspel men enligt Margarta Jerns, Stavangers Universitet  så kan det förekomma exklusion. För att få ett lärandeutbyte är det viktigt att vara närvarande och aktiv som pedagog och använda språket. (Tidningen Förskolan nr 7. 2012, sid.29) För att ta reda på det vi vill lära oss är internet ett bra forum där det med ipaden går fort och lätt att hitta information och bilder, men här har vi vuxna ett ansvar och lära hur man hanterar dessa kanaler. All den här digitala kompetensen ska ju vara ett koplement i vår verksamhet men vi kan ju se att barn påverkas av den då de i leken och skapande återkommer till de olika medierna.
Eftersom våra barn har mycket erfarenhet av digitala verktyg så utmanas vi pedagoger att lära oss och uppdatera oss hela tiden vilket de yngre pedagogerna redan kan och lever med medan vi (oftast äldre)
som inte har så stor kompetens hela tiden får utmana oss själva att precis som barnen pröva och utforska.

Litteratur:
Mediarådet (2010) Småungar & Medier 2010
http:// statens mediaråd.se/upload/Rapporter_pdf/smaungar_&_medier2010.pdf

Skolverket (2010) Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Tidningen Förskolan nr.7 2012

onsdag 29 augusti 2012

Filmen om mönsternallen


Nu är äntligen mitt filmprojekt färdigt. Att hitta ett ämne för filmen kändes enkelt då jag tänkte att det var ett sätt att ytterligare dokumentera vårat  tema om "mönster" och ge barnen en rolig avslutning på det och även kunna visa för föräldrar och kolleger vad vi gjort.
Jag hade ganska tidigt klart för mig hur jag tänkta lägga upp det och frågade mina kolleger om de kunde ställa upp och det gjorde de.
Synopet till filmen gick fort att göra. Jag hade tänkt och planerat ganska mycket hur jag vill ha filmen innan jag gjorde manuset. Replikerna för mina kolleger skrev jag ihop men de fick ju inte så lång tid på sig att lära sig dem. Vi hade inte så mycket tid på oss när vi skulle film så det blev ju inte riktigt efter manuset och replikerna blev lite egna. Några omtagningar blev det men sedan fick jag använda det materialet jag hade. Så mitt ursrungliga manus är inte riktigt lika med det som blev slutprodukten, men som Thomas Granath skriver så är filmmanus en kreativ process i och genom att skriva om så utvecklas och fördjupar filmens ide' och kunskap.
Att manus ska vara väl genomarbetade och strukturerade med väl underbyggd fakta skriver Thomas Granath och här är det väl något som jag känner att det är mycket att tänka på och lära sig kring. Att göra film som ska vara lärande, rolig etc. för andra kräver mycket bakgrundsarbete och nogrannhet och att man vet vad det är man gör. Intresse i det man gör måste vara en självklarhet för man blir så upptagen i det man gör.
Det har varit mycket lärorikt att göra film. eftersom jag aldrig gjort detta innan så var det en helt ny upplevelse och hela tiden lär jag mig nya saker. Detta är ju ett bra sätt att dokumentera och visa för barnen och oss själva och andra det vi lär och gör. Det blir mycket lättare att tala för våran verksamhet när vi kan påvisa den på detta sätt.
Nör filmen skulle läggas in på itunes blev det ett ytterligare lärande för mig för det gick inte. Det fanns inte tillräckligt med utrymme och vad gör jag då? Det är tur att vi kan fråga våra lärare så att de kan hjälpa oss genom facebook, så med hjälp av det lyckades jag fixa även det och det kändes skönt.

Bildmanus


 
 
 



 
 
 

,

Manus till filmen "mönstertjuven"


1. Mönsterbild
    Bild på olika mönster som symboliserar vårat tema.

    Berättarröst:
     Det här är sagan om mönsternallen som tycker om mönster och han vill lära sig vad de olika
     mönstrena heter och vad det är för likheter och skillnader på dem. Han ger sig ut på jakt för att
     leta efter mönster. Men var kan han hitta dem någonstans?

2. Ytterdörr
    Ljud av fotsteg och dörr som öppnas.

    Berättarröst:
    Han hittar en förskola och tänker att här kan jag smyga in och se om jag hittar någonting.
      

3. Dörren öppnas
    Dörren öppnas och nalle smyger in och ser sig omkring. Han hittar några stövlar med mönster och
    förtsätter in på avdelningen.

    Berättarröst:
    Det först han ser är stövlar med olika mönster.
  

4. I inre hallen
    Nallen går inn i inre halen och ser sig omkring, hittar ett mönster och fortsätter inåt på
    avdelningen

    Berättarröst:
    Och han smyger vidare och hittar ännu mera mönster.

5. Beiga rummet
    Nallen går in i beiga rummet och ser sig omkring, hittar några mönster och går sedan ut ur rummet.

    Berättarröst:
    Och han smyger in i nästa rum för att se om han hittar något mera mönster.

6 .Inre hall
    Nallen smyger in i inre hallen igen.

7. Gröna rummet
    Nallen öppnar dörren till gröna rummet, smyger in och får syn på en duk med mönster, han blir
    glad och tar med sig duken.

    Berättarröst:
    Han smyger in i ett annat rum för att se om han hittar ett mönster. Och titta vilket mönster!

8. Inre hall
    Nallen smyger in i hallen igen för att hitta ett annat rum.

9. Dörren till lila rummet
    Nallen öppnar dörren till lila rummet.

    Berättarröst:
    Han letar efter flera rum och titta, han hittar ett rum till och vem finns där?

10 .I lila rummet
      I lila rummet sitter mönsterprinsessan med sina mönster. Hon blir väldigt rädd när nallen kommer
      in. De presenterar sig och då dlir hon lugn. De tittar på alla mönster och nallen är väldigt förtjust i
      alla mönstrena men kan inget så prinsessan berättar vad de heter, likheter och skillnader mellan
      dem. Nallen tackar prinsessan för hjälpen för att hon lärt honom så mycket om mönster. De
      kramar varandra och säger hej då.

11. Bild på tårtor

      Berättarröst:
      Och nästa gång de ses är det kalas med mönstertårta och snipp, snapp, snut så var sagan slut.




tisdag 7 augusti 2012

Synosis

Filmprojekt - Synopsis


Titel:  Mönstertjuven

Syfte:  Att knyta ihop temat "mönster" som vi arbetat med under våren.
            Att ge barnen en rolig avslutning på temat och påvisa vad de lärt sig.

Form:  En sagofilm med inslag av lärande.

Målgrupp:  Barnen, föräldrar och kolleger.

Längd: 10 min.    

Filmen handlar om en nalle som tycker om mönster, men han vet inte vad mönstrena heter eller vad det finns för likheter och skillnader i mönstrena. Så han ger sig ur på jakt efter mönster. Han går in på en förskola och där hittar han mönster. Han går från rum till rum och letar. När han kommer till ett rum sitter "Mönsterprinsessan" där och hon lär nallen om mönster. de blir goda vänner och nästa gång de ses har de kalas med mönstertårta

processdokumentation film

Ja, sitter nu här semestern är slut och jag jobbar med att få ihop min film. Det var ett tag sedan jag gjorde något med den  så det var en seg start men nu hoppas jag att jag lyckats få ihop allt som ska vara med. Det ska bli roligt att spela upp den för barnen sedan och se vad de säger när de får se sina fröknar på filmen med temat vi arbetat med under våren.
Att göra en film har varit ett lärande för mig eftersom jag aldrig har gjort film förut. Det har varit roligt och lärorik. Lärandet i sig har ju varit hur man gör film med en ipad men  det som blivit viktigt i lärandet är hur viktigt förberedelserna är när man gör film, som Thomas granath skriver, skaffa dig så mycket kunskap du kan om det ämne du tänker skriva och filma om.
Att komma på vad min film skulle handla om var enkelt eftersom vi hade arbetat mycket med temat mönster så var det roligt att knyta ihop detta med en film. Jag fick genast tanke om hur jag skulle göra men fick tänka om några gånger. Tyvärr fick inte mina kolleger så lång tid att förbereda sig på så lite justeringar fick göra under arbetets gång och de gjorde ett strålande jobb och det tackar jag för..